År 1974-75 gick det en våg av studiecirklar ”Bygd i Förvandling” över Sverige. Vi hade en här i Älvsbacka också. Det föll sig naturligt att vara med och få reda på mer om den bygd vi bodde i - berättar Gunilla Kvarnström som bor på Plåthammaren.

Vi flyttade hit 1973 och ville få lite rötter. Älvsbacka och Östanås hade en gång varit ett av Värmlands största järnbruk och vi läste gamla arkivhandlingar och böcker och fick fram en hel del fotografier. Då levde också fler gamla som kunde berätta om brukstiden. Cirkeln resulterade i en utställning Valborgsmässoafton 1975 i IOGT:s ordenshus i Östanås. Sedan skingrades vi och vårt material.

Men jag hade blivit intresserad av hur det egentligen såg ut här under brukstiden. Bruket gick i konkurs 1893 och de flesta bostäderna revs före 1896. Jag ville hitta någon karta om det gick. Det visade sig att det finns kartor på Lantmäteriet. Över Östanås finns en från 1748. Dessutom finns plankartor med byggnadsbeskrivningar över bruket på Allmänna brandförsäkringsverkets arkiv. Alla industrier var tvungna att brandförsäkra sina byggnader.

Jag började med att undersöka kartan från 1748. Den är upprättad med anledning av att tre ”intressenter” ärvt andelar i hemmanen Elfsbacka och Östanås. (Det är tre döttrar och mågar till brukspatronen på Brattfors, herr Henric Kolthoff.) Hemmanen ligger på var sin sida om älven utan namn (se bild) som heter Elfwen och var en förutsättning för brukets uppkomst. (Däremot har den inte gett Elfsbacka dess namn utan det kommer från Elofs backa.) Elfwen hade som mest sex dammar. Fallhöjden är 34 meter mellan Gräsmången och Lersjön.Lika som för 250 år sedan.

För att arvskiftet skulle bli rättvist måste jordmån och annat bedömas och värderas. Lantmätaren C.F. von Hiltebrandt mätte i augusti och september 1748 (med hjälp av nämndemännen Håkan Jansson i Nordwiken och Anders Jonsson i Örtnäs) upp och värderade varenda liten plätt på hemmanens inägor. (Skogen delades först 1752 men då inte med samma noggrannhet utan med mer raka streck.)Vi som bor här kan nu med denna karta gå ut och se att flera platser är sig precis lika
som för 250 år sedan. Det gäller främst de värdelösa eller dåliga partierna. Det som inte hade något värde då är heller inget att ha nu.

Hemmanen delades i öst-väst så att alla tre intressenterne fick del i bägge hemmanen. (Ett röse har vi hittat.) Intressenterne var; Brukspatron herr Anders Låstbom (gift med Anna Elisabet Kolthoff) 1/5, herr Commercierådet Bengt von Hofsten (gift med Ingrid Britta Kolthoff), företrädd av sonen Henric von Hofsten, 2/5 samt Brukspatronen herr Sven Hedengren, 2/5. Vid skogsdelningen 1752 står Sara Kolthoff som intressent. Sven Hedengren hade alltså avlidit sedan 1748.
Före detta skifte var det en ägare och sålunda en bostad för brukspatronen eller den som företrädde brukspatronen (Henric Kolthoff bodde ju på Brattfors).
Enligt kartan låg den gamla hustomten på Elfsbacka hemman. En ny projekterad hustomt är utmärkt på Östanås hemman, på den plats där herrgårdsbyggnaderna sedan dess har legat. På skogskartan från 1752 är området utmärkt med hustomten, så man får anta att det då byggts något där.

Kartorna och texterna till den s.k. ”repartitionen emellan intressenterne” lämnar en hel del frågor. Varför ärvde Anders Låstbom bara en femtedel och de övriga varsina två femtedelar? Vi antog att brukspatronerna var gifta med varsin dotter till Henric Kolthoff. Vilka var döttrarna? Vi känner bara till Sara Kolthoff som omnämns på denna karta och beskrivning.

För att få svar på de här frågorna försökte vi få tag på Henric Kolthoffs bouppteckning. Det visade sig vara svårt. Vi gick också till domböckerna och läste protokollen från höst- och vårting 1747-51. Det var intressant. Där fick vi namnen på döttrarna och andra.

Text: Gunilla Kvarnström

Snabbfakta om Älvsbacka

Älvsbacka ligger knappa 5 mil norr om Karlstad mellan sjöarna Gräsmången och Östra Örten. Längs det vattendrag som förbinder de bägge sjöarna ligger byn Östanås. Här anlades 1642 ett järnbruk med tillhörande herrgård som senare blev en träffpunkt för dåtidens svenska societet. 1894 gick bruket i konkurs.

Sedan dess har området med tillhörande byggnader varit skola för vanartiga gossar, verkstadsskola, turistanläggning, flyktingförläggning m.m. Trots att den gamla herrgården och dess flyglar är nedbrunna finns än idag en kulturhistorisk atmosfär i området som stärks av kvarvarande gamla brukshus, ruiner och de gamla träden i den engelska parken.

Älvsbacka har en rik och varierad natur. Här möts olika naturtyper och klimatzoner. Möt tjäder och mård i norrlandsskogen, blåsippsblå mattor och visslande järpar i rika kalkrika granskogar, lyssna till smålommens vildmarksljud från någon av alla tjärnar och förundras av vackra och rara fjärilar på blommande skogsängar.

Älvsbacka är idag ett ”inneställe för utemänniskor”. Vill du vandra själv eller i grupp, rasta eller sova vid något av våra vindskydd, fika, laga mat i grillstugan, fiska, åka skridskor, skidor, bada, paddla kanot, lära om natur och kultur, sommarfika på Älvans kafé, bada vedeldad bastu ja då är Älvsbacka och Östanåsområdet den givna utflykten för dig, dina vänner, din skolklass, ditt företag.

utsikt över Gräsmången Fotograf: Håkan Nilsson