Den stora branden och
Älfåsens skyddshems för vanartiga gossar
Den dramatiska eftermiddagen den 7 november 1915
Värmlänningar , Trettio kannor brännvin och andra
historier ifrån bruksperioden med Croneborgfamiljen
Intresserad
av gamla Älvsbackabilder? Kolla in Värmlands museums
bildarkiv, en riktig bildskatt!
En Charta berättar
Pinoberget
En socialhistorisk studie utifrån sentida
bebyggelselämningar och obesuttna människor.
Elfsbacka
Läs mer! Externa länkar om Älvsbacka
|
|
Älvsbacka Bruk kom till 1642 då
borgmästaren Lars Ingmansson i Karlstad
fick privilegium på den första stångjärnshammaren. Läget
var perfekt eftersom det fanns gott om kolskog och
nivåskillnaden mellan sjöarna Gräsmangen och Lersjön
skapade ett flertal fall. Bara några decennier senare
var Älvsbacka bruk ett av Värmlands största järnbruk.
Storhetstiden för Älvsbacka, liksom för de andra
värmländska bruken, var under Cronenborgarnas tid i
mitten av 1800-talet. På bruket tillverkades bl a
trävaror, spik, brodd, spisar, plåt och tegel. Bruket
lades ner under "den stora bruksdöden-perioden" 1894.
Efter bruksepoken användes byggnaderna till ett skyddshem för vanartiga gossar
ända fram till 1939. Åtta "vanartiga gossar" tuttade på
herrgården 1915. Den brann ner till grunden. Herrgården
låg precis där det så kallade Skolhuset nu ligger.
Nedanför ligger den engelska bruksparken.
Den gamla herrgården byggdes 1742. Den var en av de
större och mer representativa i Värmland. Herrgården var
den vanliga värmländska typen med en timrad byggnad i
två våningar med skiffertak, profilerade
fönsteromfattningar och dekorativt utformade vindskupor.
Herrgården hade två envåningsflyglar med skiffertak. Den
låg vackert med utsikt över Lersjön och Östra Örten och
med Älvsbacka kyrka i söder. På herrgården fanns en
betydande konstsamling med bl a verk av Rembrandt,
Tizian och van Dyck. Sista bruksägarna var släkten
Cronenborg. Tidigare släkter var bl a Tigerhielm,
Kolthof, Hedengren, von Hofsten, von Rappholt,
Heikenskjöld och von Hissing.
Från 1939 blev området en verkstadsskola, därefter
turistanläggningen Bäverland och från 1989 hyrde
invandrarverket området och startade en
flyktingförläggning. När förläggningen lades ner
bildades föreningen Älvan, numer Byalaget Älvan, som nu
försöker få liv i bygden. Föreningen har bl a anlagt en
natur- och kulturstig utefter
Östanåsån, startat barn - och ungdomsverksamhet mm
|