Allmänt
    Älvsbacka Kyrka
   



Mer info, Alster Nyedsbygdens församling

Älvsbacka historia

 




Byggnadshistoria

År 1728 bildades i Älvsbacka en annexförsamling till Nyed. Det kapell, som man då började bygga, tillkom på begäran av brukspatronen Henrik Kolthoff på Östanås, som anhöll att ’för den långa och svåra vägen, som härifrån var till moderkyrkan vid Nyed, få, vid sitt bruk Älvsbacka, för sitt bruksfolk och nästgränsande hemman, uppbygga ett kapell, vilket honom genom Kungl. Resolution i nåder beviljades 1728’.

 


Samma år den 27 maj voro ’ timmerkarlama stämda på den plats där kapellet skulle stå’, omtalar sockenstämmoprotokollet, och man beslöt om ’husets byggnad till storlek, längd och bredd’.Kapellet byggdes av timmer och fick en rektangulär form med brutet, lågt skiffertak.

Den 21 februari 1731 invigdes det av prosten Axel Noren. År 1819 avskildes Älvsbacka såsom egen församling. År 1822 företogs en grundlig reparation, då bl. a. taket belades med skiffer och kyrkan rappades. Redan på 1830-talet började man dock fundera på att så småningom låta bygga en kyrka av sten, och år 1838 finner man följande uttalande av hovmarskalken Ulric Croneborg: ” Till grundande av en fond för en blivande kyrkobyggnad av sten i Älvsbacka församling skänker jag härmedelst den ersättning som mig tillkommer av hemmasägama i denna församling för gjorda förskotter till byggnaden av nu uppförda sockenstuga och klockarboställe...”

Under senare delen av 1800-talet talas i protokollen ofta om det kommande stenkyrkobygget, till vilket man nu hade en särskild kassa. Man tvingades dock av ekonomiska skäl att uppskjuta hela projektet. Under tiden fick församlingen nöja sig med underhållsarbeten och reparationer av kyrkan, av vilka de största skedde åren 1856 och 1874. År 1909 beslöt kyrkorådet att föreslå kyrkostämman att den skulle inkomma till Kungl. Maj:t med begäran att få riva den gamla kyrkan och uppföra en ny.

Fem år senare kunde man framvisa ritningar samt beskrivning och kostnadsförslag till ny kyrka i tegel eller betong, utförd av arkitekt Osvald Almquist. Den gamla kyrkan började rivas först 1922. Omedelbart därefter sattes det nya byggnadsarbetet igång, på samma plats då den föregående kyrkobyggnaden hade legat. Arbetet utfördes efter arkitekt Almquists ritningar, vilka dock ändrats och kompletterats av arkitekt Gustav Holmdahl. Kyrkan uppfördes av tegel och med vitputsade väggar.
.
Taket gjordes brant fallande och kläddes med skiffer. För övrigt fick kyrkan kan i stort sett samma form och dimensioner som den gamla d.v.s. med en längd av ca 27 m och en bredd av 12 m. På förslag av en del församlingsbor skulle den nya kyrkan få tornbyggnad, men så blev ej fallet. Man bibehöll i stället den gamla 1700-talsklockstapeln. Den 17 augusti 1924 hade man äntligen nått sitt mål: den nya kyrkan stod färdig för invigning.

Kyrkogården

Den gamla kyrkogården låg ungefär på samma plats som den nuvarande, huvudsakligen söder om kyrkan. Den utvidgades västerut 1953. En mur har sedan länge inhägnat den, av protokollen att döma tillkommen vid 1700-talets mitt.

På kyrkogården ligger en murad gravkammare, som församlingen för evärdelig tid donerat till familjen Croneborg som tack och erkänsla för familjens mångåriga stöd och bistånd åt Älvsbacka kyrka.

Strax väster om kyrkan byggdes, förmodligen samtidigt med det gamla kyrkobygget, en klockstapel som var spånklädd och rödmålad. Enligt muntliga uppgifter var stapeln förr öppen nedtill, så att den bildade portöverbyggnad till kyrkogarden. Redan långt innan det nya kapellet byggdes, hade man velat riva klockstapeln och bygga ett torn op kyrkan, vilket dock aldrig blev av. När den nya kyrkan byggdes, uppgjordes ritningar till ett nytt stapeltorn, en hög träspira. Inte heller denna tilltänkta förändring kom till utförande. I stället genomgick stapeln en grundlig reparation. För att återge den sin gamla utformning gjorde man år 1953 ånyo en öppning i dess nedre del.
 

Text: Louise Tham

Till toppen på sidan


Copyright © 2022 Älvsbacka

kontakta: webbansvarig